Chapter 4 - Movie-Time
"Har du någonsin rökt?" frågade jag.
Hon skakade på huvudet.
"Kom vi börjar nu. Tror inte mrs.'Sawyer skulle gilla att vi kommer försent till kvarsittningen" sa hon med ett fnitter och reste på sig.
"Jag tror inte att hon gillar oss alls." sa jag och reste på mig.
Vanessa skrattade vilket jag också gjorde. Sedan gick vi in mot skolans byggnad.
Vanessas perspektiv:
Äntligen var kvarsittningen slut. Hela skoldagen var slut. Äntligen med helg och sömn.
Jag och Belle skulle gå och hyra en skräckfilm som hon så gärna ville kolla på. Sedan skulle vi ha ett möte hemma på kvällen och kolla på filmen.
Jag skickade ett kort sms till Belle
Har slutat, hämta mig :*
En halvminut efter svarade hon.
Påväg! :)
Jag gick ut till parkeringen och väntade på att Belle skulle komma med bilen och hämta upp mig. Jag satte mig på trappan och spelade Flappy Bird på mobilen. Mitt rekord är 12, inte så bra som Belle, 86. Fattar inte hur hon klarade komma så långt!
"Tjena" sa Justin och satte sig bredvid mig. Han tände en cigg och tog ett bloss.
"Vänta, vänta" svarade jag för att är på 9, 10. Död.
"Fan, jävla skitspel... Hej" log jag mot honom. Han skrattade åt mig.
"Vad är ditt rekord?" frågade han.
"86."
"Sluta ljug nu, vad är det?" skrattade han. Han visste att jag ljög.
"12."
"Haha, du suger ju!"
"Tack för påminnelsen... Vad är ditt rekord då?"
"241."
"Är det ens möjligt?!" sa jag med en chockad min.
"Om man heter Justin Bieber, ja, då är allt möjligt" sa han med stolthet. "Bara losers har 12 som rekord."
"Ey!" sa jag och boxade till honom så hårt jag kunde.
Vi skrattade och blev sedan tysta. Justin tog bort fimparna ur ciggen och tog ännu ett bloss. Jag studerade allt han gjorde. Hans bruna hår som stack upp på huvudet och var rakad på sidorna, hans ögonfransar som var jävligt långa och hans rosa läppar som hade en perfekt form. Jag hade bara lust att dra mina fingrar igenom hans hår och bara röra hans läppar och njuta. Inte hångla, utan bara röra de med mina egna läppar. Det hade varit perfekt. När jag insåg vad jag höll på med kom jag tillbaka till verkligheten, han får inte märka hur jag kollade på honom. Eller gregglade över honom. Han är ju så perfekt.
"Justin! Hej älskling" hörde jag en pipig röst ropa på hans namn bakifrån och sedan sätter sig bredvid honom och kysser honom. Den pipiga rösten tillhörde bitchen Jessica. Onej.
"Hej" hälsade Justin tillbaks, fast inte lika glatt som Jessica.
Snälla Gud låt Belle vara här nu, snälla! Jag bad för mig själv att Belle skulle vara här nu så jag slapp Jessica. Hon skulle inte klara av att sitta här i en minut innan hon skulle börja kommentera och kolla snett på mig. Och jag orkar inte med det just nu, speciellt inte efter det som hände imorse.
"Jag ska väl gå nu, vi ses" sa jag samtidigt som jag tog min väska och reste på mig.
"Hey Vanessa!" ropade Justin efter mig.
Jag vände mig om och kollade på honom.
"Behöver du skjuts?"
"Nej, tack. Belle kommer nu och hämtar mig" svarade jag och log ett tacksamt leende mot honom. "Hejdå!" sa jag och vände mig om och gick därifrån så fort jag kunde.
Jag satte mig i bilen i framsätet bredvid Belle. Vi hälsade på varann sedan körde hon iväg.
"Vad ska vi hyra för film?" frågade jag henne.
"Något super läskigt!" fnittrade hon.
Jag skrattade och skakade på huvudet åt hennes min.
"Jag har hört att Conjuring är läskig" sa jag.
"Det har jag också hört" sa Belle.
Hon parkerade bilen, låste upp bältet sedan gick vi ut från bilen in till butiken. Vi gick rakt fram till filmerna. Vi kollade efter filmer där det stod "Skräck" överst på hyllan. Vi letade efter en bra, läskig film som vi båda villle se.
"Hitta den!" sa Belle till mig några minuter efter allt letandes samtidigt som hon höll upp filmen.
"Vilken? Conjuring?" frågade jag.
Hon nickade på huvudet och läste på baksidan. Jag ställde mig bredvid henne och gjorde detsamma.
"Den är ju en riktig historia" sa jag och tvekade om vi bör ta den. Jag älskar skräckfilmer, men jag hatar skräckfilmer som var baserad av verklighet. Men jag vet inte varför.
"Ja, det är ju det som gör filmen spännande!" svarade Belle. Däremot älskar hon sånna filmer mer än mig.
"Du minns ju vad som hände med mig förra gången, jag vill inte att det ska hända igen."
"Juste..." sa Belle och tvekade en aning med mig och skrattade.
Det kanske såg roligt ut för de andra, men jag var livsrädd.
Vi hade sett en film som hade hänt i verklighet och efter filmen blev jag som en psykopat. Jag satt kvar i soffan med en filt runt om mig, skakades av rädsla och hade fast blicken mot väggen. Jag ville inte gå upp till mitt sovrum, jag vågade inte. Jag fick sova tillsammans med Belle i hennes rum, men jag ville inte det heller. Jag satt kvar där i cirka 1 timme utan att låta någon säga ett ord till mig, och jag sa själv inte ens ett ord. Sedan tvingade Tyler mig att gå och sova, men jag vägrade så han bar mig upp. Och Belle satt vaken med mig i sängen tills jag skulle somna, vilket jag inte gjorde efter klockan 3 på natten. Sedan sov Belle också bredvid mig. Helt sjukt. Sedan dess har jag aldrig kollat på en skräckfilm som var sann. Aldrig mer någonsin!
"Jag har hittat en bra film!" sa jag till Belle och gick fram till henne.
The Evil Dead. Hon läste på baksidan vad den handlade om och kollade sedan på bilderna.
"Den ser väl bra ut."
"Vi tar den." sa jag. Och vi tog den.
Vi gick till godisavdelningen och plockade med oss lite godis, dricka, chips,och popcorn.
Vi gick till kassan, betalade och åkte sedan hem.
"Vi är hemma!" skrek jag högt i huset när vi kom in.
"I köket!" svarade Tyler.
Vi gick in till köket med kassarna och la de på bordet som grabbarna satt runt.
"Hej, vad har ni handlat?" frågade Liam och kysste Belle.
"Vi ska kolla på en skräckfilm" svarade hon när kyssen avbröts.
"Ingen sann film, va? Vi vill ju inte ha en psykopat i huset igen" sa Tyler och skrattade med de andra.
"Ha-ha!" skrattade jag ironiskt.
"Det där var helt knäppt Nessie" sa Tyler med ett leende.
"Mm, jag vet" svarade jag. Jag hade ingen lust med att prata om det för de skulle kunna skratta och reta mig hela kvällen. "Kollar ni med oss?" frågade jag med ett leende för att snabbt byta samtalsämne.
"Beror på, vilken film? frågade Jackson.
"The Evil Dead."
"Låter bekant, men visst. Fast jag är vrålhungrig, kan vi inte beställa pizza?"
Vi alla höll med Jackson och Liam ringde och beställde pizzor, kebabrullar och en kebabtallrik till mig.
Belle stoppade in sedan drickorna i kylskåpet så att det skulle vara kallt tills vi skulle kolla på filmen. Det skulle bli riktigt skönt att bara få sitta hemma, kolla på film, äta snacks och umgås vi alla tillsammans på en fredagskväll. Jag älskar det.
Min mobil som låg på bordet fick ett sms.
Justin stod det på skärmen. Jag tog den fort innan någon skulle märka, fast det gjorde de i alla fall.
"Så hur går det med dig och Justin?" frågade Jackson.
"Bra" svarade jag enkelt för att kunna läsa meddelandet.
"Nix, har bara hört att de åkte till LA" svarade jag.
"Jag med" sa Liam.
Det knackades på dörren och Liam reste sig sedan upp för att öppna dörren och betala för maten. Sedan kom han in med flera kartonger och lade de på bordet.
"Högg in!" sa han och satte sig på sin stol igen. Och det var vad vi alla gjorde. Högg in i maten och njöt.
Justins perspektiv:
"Lyssna, imorgon är det fest här, skickade precis ett sms till alla så ni kan göra det samma, men ni måste plocka undan alla vapen. På en gång! Ingen full idiot ska få hitta den och leka med den. Alright? Och så tror jag att Jackson och hans gäng försöker få reda på saker av oss, jag har en känsla för det. Vanessa har aldrig gillat oss eller ens brytt sig om oss. Helt plötsligt pratar hon med oss, men det gör inte de andra förutom Liam då som inte säger så mycket till oss. Minns ni när vi sist träffades och vi hamnade i fight? Vi måste vara noggranna när vi pratar med de. De ska inte få veta varför vi kom hit, förstått?" sa jag till grabbarna när vi satt i vardagsrummet. De alla nickade på huvudet som svar.
Om Jackson skulle få reda på varför vi kom till Stratford skulle han hålla på att hota oss med det så fort det hände något. Saken är viktig och hemlig, och den ska stanna mellan oss.
Vanessas perspektiv:
Efter en stund satt vi alla runt matbordet med proppmätta magar och stönade av all mättandes.
"Det här är det bästa som finns!" sa Tyler och vi alla höll med.
Alla reste på sig, plockade undan bordet och diskade tallrikarna. Sedan gick vi in till vardagsrummet för att vila en stund och sedan sätta på filmen.
Chapter 3 - I Want to Kill That Bitch
Previous:
"Vad har du och Justin gjort?" frågade hon.
Jag väntade på den frågan, jag visste att den skulle komma.
"Pratat" svarade jag samtidigt som jag rykte på axlarna.
"Och...?"
"Ingenting mer"
Hennes mun öppnades men stängdes igen när bilen gav sig ett litet tjut och lamporna tändes och slocknades. Bilen öppnades av Liam som var på väg mot oss.
"Hey" sa han och kysste Belle.
Jag hälsade tillbaks och satte mig i bilen. Belle och Liam satte sig framme som vanligt. Sedan åkte vi iväg.
Justin var inte som jag trodde. Han var snällare än den gången jag mötte honom. Jag vet inte vad det kan bero på, men han var snällare. Eller så lekte han kanske snäll första dagen? Vi får ju se hur de andra dagarna kommer bli.
*17:e september*
Justin och hans vänner har inte kommit till skolan i tre dagar, Jackson är inte nöjd och Tyler blir bara arg. Jackson, husets hjärna, vet att Justin och hans gäng har något på gång. Det är det jag och Liam ska försöka få reda på, det går inte så bra nu när de inte har kommit till skolan på flera dagar. Och vi har inte sett de ute heller.
Jag ställde mig vid fönstret och kollade in i deras hus. Det såg tomt ut, lamporna var släckta. Liam kom in i rummet och ställde sig bredvid mig och gjorde samma sak som jag, stirrade in i deras hus.
"Vad tänker du på?" frågade han tillslut.
"Vart de kan ha försvunnit" svarade jag.
"De är ju 'sjukanmälda'" sa Liam samtidigt som han gjorde en gest med fingrarna och skrattade, vilket jag också gjorde.
"Tror du de kommer imorgon?"
"Om de har varit 'sjuka' nästan hela veckan kan de lika gärna stanna hemma sista dagen i veckan. Vi får väl se imorgon, god natt" sa han samtidigt som han gick ut ur rummet och stängde dörren efter sig.
Jag släckte lampan och slängde mig i sängen.
Justins perspektiv:
Vi satt i bilen och åkte hem till Stratford sent på kvällen. Vi hade varit i LA hos Dylan och hans lilla gäng för att de anklagade oss för att ha brunnit ner deras lilla äckel stuga vid stranden. De tror fortfarande inte på oss och de kommer hämnas. Fast vi inte har rört ett skit som tillhör de. Efter allt tjaffs stannade vi i LA hos Ryan kusin som hade ett hus där med hans vänner. När man ändå var där kunde man ju lika gärna stanna kvar och festa. LA har de bästa festerna och hetaste tjejerna. Det är och kommer alltid att vara min hemstad.
Grabbarna hade fått en baksmälla efter festen som vi kom hem sent från igår. De alla låg och sov förutom Ryan som satt bredvid mig i framsätet. Jag kunde inte dricka lika mycket som de eftersom jag skulle köra en ganska lång väg hem.
"Ska du till skolan imorgon?" frågade Ryan.
Jag ryckte på axlarna.
Jag hade verkligen ingen lust att prata just nu. Inte just nu när jag är så trött och aggresiv. Och det visste han. Ryan har varit som min egna bror från första dagen.
När han sa "skola" påminde han mig om Vanessa. Jag och hon hade pratat lite grann första dagen, sen dess har vi inte träffas för att vi har varit borta och skolkat från skolan. Vanessa var så vacker, det har jag alltid tyckt. Men jag vet att hon säkert avskyr mig från den dagen jag slog ner hennes "bror". Liam är inte hennes riktiga bror, men de alla är som en familj. Tyler är hennes biologiska bror.
Jag tänkte på hennes vackra léende som var perfekt, hennes grön/bruna ögon som gnisstrade när hon kollade rakt in i mina ögon och skrattade det perfekta skrattet. Och hennes prat om Jessica... Onej, Jessica kommer hoppa på mig igen. Jessica var ju jävligt het med hennes stora bröst och rumpa, fast hon kan vara riktigt irriterande ibland. Henne ska jag ta någongång, hon såg ut att vara bra. Det var jävligt längesen jag har fått ligga med någon. Och lusten var stor...
Efter några timmar var vi äntligen framme hemma. Ryan hade också somnat tillslut. Jag körde upp bilen på uppfarten och stängde av motorn. Jag väckte Ryan som sedan väckte de andra i baksätet.
"Vart är vi?" frågade Marcus när han öppnade ögonen med en hes, trött röst.
"Hemma" svarade Ryan och gick ut ur bilen.
Vi alla gick mot huset och direkt till våra rum. Alla förutom Marcus som var för lat för det och gick till soffan i vardagsrummet och deckade sekunden efter.
Alarmet började tjuta. Jag la kudden över huvudet och pressade den mot huvudet. Det fortsatte att tjuta.
"Jävla fucking..." mumlade jag och reste mig upp för att stänga av alarmet. Jag låg kvar i sängen en stund innan jag gick in till badrummet för att ta en dusch. Kalsongerna som jag bar gick av och jag gick in i duschen. Värmen bara rann ner för min kropp, bara att slappna av och njuta...
Själv med Ryan gick jag in till skolans byggnad. Det fanns inga elever i korridorerna, förutom en.
"Jävla idiot-Jessica 'men mrs. Sawyer jag skulle aldrig göra något sånt bla bla bla det var Vanessa, jo för allting är fucking Vanessas fel, hora-bitch-idiot-slamp-djävul!" mumlade Vanessa ilsket samtidigt som hon kastade in sina böcker i skåpet en efter en.
"Nämen vad har vi här då, skolans största bad-girl?" skrattade jag och Ryan samtidigt som vi gick fram till henne.
Hon vände sig mot oss.
"Men hejsan skolare ett och skolkare två" svarade hon med ett fejkat léende.
"Ouch. Vad har 'jävla fucking Jessica' gjort? frågade jag och gjorde en gest med fingrarna samtidigt som jag skrattade åt henne.
"Jävla fucking Jessica har gjort allt som man kan tänka sig en bitch skulle kunna göra" svarade hon och smällde igen skåpet. Hon gnuggade sin panna och suckade. "Vad gör ni här förresten?" frågade hon med en lugnare röst.
"Uhm, vi går i skolan här" svarade Ryan med en "tjejig" röst.
"Är det verkligen så, varför är ni 40 minuter sena då?"
"Det är vi väl inte, vi börjar ju klockan nio idag?"
"Hahahaha absolut inte, det är fredag idag och vi har sovmorgon på torsdagar"
Det var hennes tur att skratta åt oss nu.
"Jaha, då kan vi gå hem för vi är ju lite sjuka fortfarande och jag pallar inte med kvarsittning" sa Ryan
"Det förklarar att det endast är 'bad-girlen' i korridoren just nu" sa jag åt henne.
Vår tur att skratta.
"Ha-ha. Varför går du inte och skolkar med den där blonda bitchen som sitter i det klassrummet som endast bryr sig om hennes bröst, rumpa, läppar och att ha sex med dig?" sa Vanessa och pekade mot klassrummets dörr.
"Ouuuch!" sa Ryan och garvade.
"För att jag gillar bad-girls" svarade jag henne och vickade på ögonbrynen.
"Eller så kanske du gillar den här bad-girlen som du aldrig kommer att få!" sa hon och vände sig om och gick iväg med ett flin på läpparna.
"Hahaha hon knäckte dig totalt bro!" garvade Ryan.
*Throwback*
Vanessas perspektiv:
"Vem kastar pennor i mitt klassrum?!" skrek mrs Sawyer ganska högt.
"Mrs. Sawyer det var Vanessa som försökte kasta det på mig" sa Vanessa, bitchen.
"Va?! Jag har inte kastat nån penna på henne, jag har inte ens så många pennor!" sa jag.
"Men miss Williams, det här trodde inte jag om dig!"
"Mrs. Sawyer, jag lovar jag kastade inga pennor i klassrummet, faktiskt var det Jessica som försökte kasta pennan på mig!" sa jag samtidigt som jag kollade bak mot Jessica med mina arga ögon som hon la märkte till. Därför ska hon flina mot mig när mrs. Sawyer inte ser.
"Någon som vet vem det var som kastade pennorna?" frågade mrs. Sawyer klassen.
Eftersom ingen vågade säga att det var Jessica så skakade de alla på deras dumma huvuden fast de vet att det var hon som kastade den. Men en människa räckte upp sin hand. Jackie.
"Det var faktiskt Jessica som kastade pennan på Vanessa" sa han.
Jackie och jag har varit vänner sedan 3-4 år tillbaka. Vi brukar hänga vara med varandra på fritiden ibland då o då. Vi kände till det mesta om varandra.
Jag log ett tacksamt leende mot honom som han besvarade.
"Det är orättvist, bara för att de är bästa vänner och leker mamma, pappa, barn varje dag så är de ju självklart mot mig!" sa Jessica med hennes fejkade gnällröst. "Och pennan ligger här så det bevisar ju att hon kastade den på mig"
Pennan som låg vid henne hade hon lagt själv, pennan som ligger hos mig var bakom min väska som låg på golvet vid bänken.
"Pennan är här mrs. Sawyer. Jag har inte kastat nån penna" sa jag med en lugnare röst samtidigt som jag tog upp den.
"Det ser ut som att du tog pennan från din väska" sa mrs Sawyer. "Du får gå till rektorn miss Williams och så ses vi i eftermiddag på kvarsittningen"
"Nej du måste tro mig, jag kastade in någon penna!"
"Vanessa. Hos rektorn, NU!"
"Ja mrs. Sawyer" suckade jag och tog med mig mina saker ut från klassrummet.
Jag kom ut ur klassrummet till korridorren. Den var tom, inget ljud alls. Jag gick mot mitt skåp med stampande fötter. Jag var så arg just nu tack vare Jessica! Hur orkar hon ens göra en sådan stor grej av en liten, orange träbit med bly i sig? Jag mumlade högt några svordomar för mig själv samtidigt som jag kastade in mina böcker i skåpen en efter en.
"Nämen vad har vi här då, skolans största bad-girl?" skrattade två välbekanta röster samtidigt som jag kunde höra deras fotsteg komma närmare och närmare till mig. Justin och Ryan.
Jag vände mig mot de.
"Men hejsan skolare ett och skolkare två" svarade jag och log ett fejkat léende mot de.
"Ouch. Vad har 'jävla fucking Jessica' gjort? frågade Justin och gjorde en gest med fingrarna samtidigt som han skrattade åt mig.
"Jävla fucking Jessica har gjort allt som man kan tänka sig om en bitch skulle kunna göra" svarade jag de och smällde igen skåpet med min ilska. Jag suckade högt. "Vad gör ni här förresten?" frågade jag med en lugnare röst.
"Uhm, vi går i skolan här" svarade Ryan med en "tjejig" röst.
"Är det verkligen så, varför är ni 40 minuter sena då?"
"Det är vi väl inte, vi börjar ju klockan nio idag?"
"Hahahaha absolut inte, det är fredag idag och vi har sovmorgon på torsdagar" sa jag och skrattade åt de.
"Jaha, då kan vi gå hem för vi är ju lite sjuka fortfarande och jag pallar inte med kvarsittning" sa Ryan
"Det förklarar att det bara är bad-girlen i korridoren just nu" sa Justin.
"Ha-ha. Varför går du inte och skolkar med den där blonda bitchen som sitter i det klassrummet som endast bryr sig om hennes bröst, rumpa, läppar och att ha sex med dig?" sa jag till honom och pekade mot klassrummets dörr.
Jag kanske var en aning hård just nu, men när jag är på dåligt humör är det nog bäst att inte prata med mig.
"Ouuuch!" sa Ryan och garvade.
"För att jag gillar bad-girls" svarade Justin och vickade på sina ögonbryn.
"Eller så kanske du gillar den här bad-girlen som du aldrig kommer att få!" sa jag och vände mig om och gick iväg med ett flin på läpparna.
"Hahaha hon knäckte dig totalt bro!" hörde jag Ryan säga.
Jag gick ut från rektorns kontor och ringde Belle.
"Hej, vart är du?" svarade hon i telefonen.
"Jag var hos rektorn och jag har ingen aning vad för lektion jag har nu"
"Haha, det är lunch nu stupid. Förresten vad gjorde du hos rektorn?"
"Redan? Jaha, men jag berättar när vi ses, hejdå" sa jag och la på innan hon ens han säga ett ord och gick till matsalen.
"Hej" sa jag och satte mig ner bredvid Belle
"Hejsan bad-girl, vad har du gjort hos rektorn?" svarade hon med ett skratt.
"Sluta kalla mig för det, jag har inte ens gjort någonting, allt är Jessicas fel"
"Åh den där tjejen behöver stryk, vad gjorde hon?"
Jag berättade allt för Belle om vad som hände på lektionen. Och vad som hände i korridorren.
Justins perspektiv:
Jag tog ett bloss ur ciggaretten som låg mellan mitt pekfinger och långfinger då jag satt på trappan vid skolans entre, helt ensam. Det var tomt och inget ljud hördes. Det är faktiskt skönt att vara ensam ibland och bara rensa tankarna med en cigg. Utan en massa stress och panik. Allt är helt tyst, tills man hör ytterdörren öppnas. Jag vände mig om och såg Vanessa komma fram mot mig med ett leende. Jag log tillbaka mot henne. Hon satte sig bredvid mig på trappan och hälsade.
"Hej."
"Hej." svarade jag och tog ett bloss ur ciggen.
"Är allt okej?" frågade hon.
"Ja, själv då?"
"Som vanligt. Du såg ganska nere ut." sa hon med ett snett leende.
"Är ganska trött bara." svarade jag kort. "Vill du ha?" frågade jag och erbjöd henne min ciggarett.
"Nej tack, jag röker inte."
Jag ryckte lite på axlarna och tog ännu ett bloss.
"När började du röka?" frågade hon lugnt.
"När jag var fjorton-femton."
Tystnaden kom tillbaks och man kunde endast höra våra andetag. Fast den varade inte så länge.
"Varför började du röka?"
"Jag vet inte, det var väl coolt antar jag. Och när jag väl hade börjat med en cigg ville jag ha fler, speciellt när jag är stressad, deprimerad eller orolig. Det liksom lugnar ner mig på nåt sätt."
Hon nickade sakta.
"Har du någonsin rökt?" frågade jag.
Hon skakade på huvudet.
"Kom vi börjar nu. Tror inte mrs.'Sawyer skulle gilla att vi kommer försent till kvarsittningen" sa hon med ett fnitter och reste på sig.
"Jag tror inte att hon gillar oss alls." sa jag och reste på mig.
Vanessa skrattade vilket jag också gjorde. Sedan gick vi in mot skolans byggnad.
Jag ber om ursäkt för den otroligt långa väntan. Så här mycket kommer ni nog aldrig få vänta igen. Sorry! :(
Vi får se hur många läsare jag har kvar haha, sooo kommentera
PUSS&KRAM!
Viktigt!
Hoppas allt är bra med er. Jag fick en kommentar om att det kanske gick lite för fort, jag vet, det tycker jag också. Men allt är bara så tråkigt och jag vet inte vad jag ska skriva om haha. Jag har planer om vad ska hända senare, vill bara att jag ska komma dit! Aja, hoppas ni gillar novellen annars :)
Nästa kapitel kommer ut nångång i veckan hoppas jag :)
Chapter 2 - School
Heeejjj, förlåt för världens sämsta kapitel + uppdatering. Har haft så mycket att göra men nu ska jag försöka förbättra mig.
Chapter 1 - New Neighbours
Jag kollade ut genom fönstret och såg killarna bära in flera kartonger, en efter en. Tänk att de flyttade till Stratford. Och den här gatan av alla. Jag thar träffat de en gång och jag hatade alla fem redan då, speciellt Justin som trodde att han var något, och nu är jag tvungen att träffa de varje dag. Grannarna kommer flytta när som helst.
Jag knappade in ett kort meddeande till henne.
Första kapitlet, vad tycker ni? :)
Ni får jätte gärna följa oss på Instagram --> @Biebsstories
Prolog - Dangerous Love
Det känns som att jag har aldrig vaknat upp till en sån här huvudvärk. Det var som om små minioner var inuti mig och hoppade studsmatta. Och det känns inte bättre när jag hör massa skrik nerifrån. Inte nu igen. De tjafsade precis som vanligt för något helt onödigt. De visste knappt själva vad de bråkade om.
Jag hade ingen lust att gå ner till de andra. Jag ville bara stanna här, i min säng. Ingen lust att prata med någon alls. Jag hörde fotsteg som närmade sig mot mig. En lätt knackning hördes på dörren och en sekund efter öppnades den av Isabelle. Isabelle var ett år äldre än mig, men hon hade gått om en klass så ibland hade vi lektioner tillsammans.
”Hej, bra att du är vaken” sa hon och satte sig på sängkanten. ”Ska du inte komma ner?” .
”Jag har skit ont i huvudet!” suckade jag och reste mig upp. Jag gick mot fönstret och drog bort gardinerna från fönstret.
”Vad är det de bråkar om där nere?” frågade jag och kollade ut. Varför ska det alltid vara varmt ute när jag inte kan göra något?! Jag vände mig mot Belle och kollade på henne med en min som hon fattade att jag väntade på ett svar.
”Jag vet inte” sa hon och ryckte på axlarna . ”Jag tror inte ens att de själva vet om det”. Jag la armarna i kors och vände mig mot fönstret igen med en suck.
”De är så jävla jobbiga ibland”.
”Jag vet” sa Belle innan hon fortsatte: ”följer du med ner?”
”Jag kommer snart” svarade jag och log ett snett leende.
Hon reste på sig med en nick och gick mot dörren. Jag hade blicken på hennes rygg tills dörren stängde igen.
Jag kom ut ur duschen och kände att huvudvärken nästan hade gått över. Jag kände mig en aning piggare också. Jag tog på mig mina kläder som jag la på sängen innan duschen. Jag ställde mig vid spegeln och kammade igenom hårt lite fort och la lite mascara på. Jag kunde fortfarande höra skrik och tjafs nerifrån. Hur orkade de hålla på egentligen?
Rösterna höjdes och de kändes som att våld skulle börja komma snart. Men jag vet att mina bröder- vi var inte syskon på riktigt, Tyler var min storebror, de andra var som mina syskon –aldrig skulle börja slå varann. Affärer skulle aldrig få komma i mellan oss. Oavsett vad.
Helt plötsligt hörde jag en smäll. En hög smäll. Det jag misstänkte var att någon hade gått ut. Jag orkade inte längre, nu fick de vara nog. Jag gick ner för trapporna och allt var tyst. Inget ljud alls förutom mina fotsteg. Jag gick in till vardagsrummet och där satt alla förutom en person. Jackson, ”gängets ledare”. Jackson är äldst av oss alla och tack vare honom fick jag och Tyler ett hem att bo i. När Jackson blev riktigt arg lämnade han huset och ingen visste vart han tog vägen.
Belle var den ända som la märke till mig. Hon log ett snett leende mot mig och jag gjorde det samma mot henne. Jag suckade högt och då fastnade alla blickar på mig.
”Kan någon berätta till mig vad som har hänt?” frågade jag och kollade på Tyler och han fattade att jag ville att han skulle berätta.
”Ingenting har hänt syrran” svarade han med en suck.
”Ingenting? Vadå ingenting? Jag hör ju för fan hur ni tjafsar och Jackson är inte hemma så någonting har hänt!” nästan skrek jag åt de. Liam öppnade sin mun för att säga någonting men stängde den genast. ”Liam?” sa jag hans namn med en lugnare röst.
”Jag… Jag tänker gå nu” sa han och hans axel krockade i min. Återigen smällde ytterdörren till.
”Jag undrar fortfarande vad som…” sa jag med en hög röst men Tyler avbröt mig.
” Justin och hans gäng ska flytta hit och han ska börja i vår jävla skola!” utbrast Tyler.
”Justin som i Bieber?” frågade jag förvånat.
”Ja, Justin fucking Bieber!”
